Lördag.

För första gången någonsin bytte han lakan åt oss. Väldigt snällt.
Han har återigen lovat att sluta hålla på som han gör

Jag skrev till honom och berättade hur jag kände och hur elak han är mot mig.
Orsaken till att jag skrev är för att när jag vill tala skriker han bara.


En dag senare
.


sms från mig;   Har du ens tänkt på det jag skrev igår?

sms från honomJa jag SKA bättra mig.

Ikväll har det inte varit något tjafs, han har varit ganska okej. Hans humör svänger alldeles för snabbt och när han höjer rösten mot barnen säger jag alltid till. Jag vill att de ska vara trygga. Jag vet att de älskar sin pappa. Jag hoppas att han skärper sig ordentligt.

Men varför ber han aldrig om förlåtelse, inte en gång. Är man elak kan man väl säga förlåt, är det för mycket begärt av mig. Jag vill inte bara höra att han ska ändra sig jag vill höra ordet, det ord som jag behöver som mest!

Tack för upplysningen dit man kan vända sig jag är väl mest rädd ifall det skulle gå så långt att polisen bara skulle skratta åt mig och säga; lilla gumman åk hem igen. Sedan skulle nog Alex säga att jag bara ljuger. Han skulle använda sig av barnen som ett vapen.

Tack Asaleh

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0